Det finns alltid mer liv i livet
varje dag så länge vi lever.
En dag ska vi alla dö
men alla de andra dagarna
ska vi leva.
Vad är liv?
Vad är det som ger
och vad är det som tar?
Allt som händer omkring oss
det är klart vi blir rädda.
Men vad gör rädslan med oss
om vi låter den styra våra val?
Rädsla ger inte liv
den begränsar, kväver och dödar.
Till skillnad för mod
som öppnar upp och andas fritt.
Man kan inte vara modig om man inte är rädd.
Bara när man är rädd kan man välja mod.
Mod att stå rakryggad och våga se längre
än den instinkt som gör att vi vill skydda och stänga.
Och det gäller alla områden.
Och det är det enda jag vet
att när han sa att Han kommit för att ge liv
så menade Han det.
I livets alla områden.
Liv i överflöd.
Ett överflöd som har väldigt lite
med materiellt välstånd och status att göra.
Ett överflöd som handlar om blicken
om förmågan att se större.
Som ser det större perspektivet
och vågar hoppas på mer.
Som ser allt det som kan bli
förbi allt det som går sönder.
Och det verkar som att liv stämmer överens
med dem vi innerst inne är.
Med tonen från vårt hjärta
Med sången från vår själ.
Och min erfarenhet är
att Han som bär oss i sin famn
på riktigt vill vårt bästa.
Att Han alltid kan och vill
skapa något vackert och nytt
ur det som gått sönder.
Men valet ligger hos oss.
Valet ligger hos mig.
Jag måste välja att låta honom göra det
och ha mer tillit till Honom
än till min egen dröm för mitt liv.
För livet kommer gå sönder
flera gånger och på många olika sätt.
Det kan vi vara säkra på
så ser vår värld ut här och nu.
Och vi kan inte skydda oss mot det.
Om vi försöker bygga trygghetsmurar
kommer vi sakta men säkert kvävas
och hamna där ingen av oss vill vara.
I främlingsfientlighet och rädsla
när allt vi ville var att känna oss trygga.
I polarisering, våld och hämnd
när allt vi ville var att bli sedda och inkluderade.
Istället är den trygghet vi kan bygga
i Honom som lovat gå med.
I att säga ja till det liv han vill ge
rakt in i vår trasiga värld.
Och jag ber för oss alla
för alla som börjar ge upp.
Som inte orkar tro på mer liv
och istället går mot död, hämnd och hat.
Hjälp oss att vara modiga
och våga välja att se lite längre
förbi vår egen rädsla
in i det hopp och det liv
som finns bortom oss själva.
Amen.
varje dag så länge vi lever.
En dag ska vi alla dö
men alla de andra dagarna
ska vi leva.
Vad är liv?
Vad är det som ger
och vad är det som tar?
Allt som händer omkring oss
det är klart vi blir rädda.
Men vad gör rädslan med oss
om vi låter den styra våra val?
Rädsla ger inte liv
den begränsar, kväver och dödar.
Till skillnad för mod
som öppnar upp och andas fritt.
Man kan inte vara modig om man inte är rädd.
Bara när man är rädd kan man välja mod.
Mod att stå rakryggad och våga se längre
än den instinkt som gör att vi vill skydda och stänga.
Och det gäller alla områden.
Och det är det enda jag vet
att när han sa att Han kommit för att ge liv
så menade Han det.
I livets alla områden.
Liv i överflöd.
Ett överflöd som har väldigt lite
med materiellt välstånd och status att göra.
Ett överflöd som handlar om blicken
om förmågan att se större.
Som ser det större perspektivet
och vågar hoppas på mer.
Som ser allt det som kan bli
förbi allt det som går sönder.
Och det verkar som att liv stämmer överens
med dem vi innerst inne är.
Med tonen från vårt hjärta
Med sången från vår själ.
Och min erfarenhet är
att Han som bär oss i sin famn
på riktigt vill vårt bästa.
Att Han alltid kan och vill
skapa något vackert och nytt
ur det som gått sönder.
Men valet ligger hos oss.
Valet ligger hos mig.
Jag måste välja att låta honom göra det
och ha mer tillit till Honom
än till min egen dröm för mitt liv.
För livet kommer gå sönder
flera gånger och på många olika sätt.
Det kan vi vara säkra på
så ser vår värld ut här och nu.
Och vi kan inte skydda oss mot det.
Om vi försöker bygga trygghetsmurar
kommer vi sakta men säkert kvävas
och hamna där ingen av oss vill vara.
I främlingsfientlighet och rädsla
när allt vi ville var att känna oss trygga.
I polarisering, våld och hämnd
när allt vi ville var att bli sedda och inkluderade.
Istället är den trygghet vi kan bygga
i Honom som lovat gå med.
I att säga ja till det liv han vill ge
rakt in i vår trasiga värld.
Och jag ber för oss alla
för alla som börjar ge upp.
Som inte orkar tro på mer liv
och istället går mot död, hämnd och hat.
Hjälp oss att vara modiga
och våga välja att se lite längre
förbi vår egen rädsla
in i det hopp och det liv
som finns bortom oss själva.
Amen.